Ur ett historisk perspektiv:
Hamnar och kajer i Luleå


Kajene i Luleå har haft många namn genom åren.

När Luleå flyttade till den nuvarande stadshalvön 1649 var platsen ingalunda obekant för sjöfarten. Där hade man gjort omlastning till mindre båtar, eftersom lastade segelfartyg inte alltid kunde ta sig längre. Troligen fanns där redan några enkla bryggor och sjöbodar. Den nya staden skaffade sig två tullbryggor för den tull på varor som man hade skyldighet att ta.

- Norra tullbryggan, den större av de två, för handeln med Stockholm. Den låg ungefär i nuvarande Tullgatans slut. Längre fram, när Bottniska handelstvånget försvann, utsträcktes handeln till många fler hamnar inom och utom Sverige.
- Södra tullbryggan, den mindre, för handeln inom den närmare regionen. Var den lag vet vi inte.


Barken "Eos" vid Norra långkajen 1903, destinerad till London.

Många borgare var beroende av sjön, för fiske m.m. De skaffade sig sjöbodar och byggde bryggor som oftast inte var särskilt stora. på 1858 års karta ser vi en ganska vildvuxen flora av bryggor längs stadens stränder. I öster, vid Magasinsgatans mynning, synes en något större brygga, men även den var troligen ganska enkel.

Sjöfarten växte i omfattning, inte minst sedan Liljevalch m.fl. satt fart på varvsrörelsen.
Det var allt mer besvärande att staden saknade ordentliga kajer med tillräcklig längd och vattendjup. Visserligen kunde man transportera gods till och från fartyg på redden med hjälp av pråmar, som varven också byggde, men i längden var det ingen hållbar lösning.


"Hela sta'n" vinkade vackra sommarkvällar av expressångarna "Ragne" eller "Regin" när de lade ut från hamnpiren för sin färd mot Stockholm. De sattes in på linjen Luleå-Stockholm 1921, det år då Luleå fyllde 300 år.

Ankommande fartyg behövde ibland bli av med barlast. Den kunde användas som fyllnadsmaterial till kajer. På norra sidan, ungefär mellan nuvarande Trädgårdsgatan och Tullgatan gjorde man en kaj, Barlastkajen, senare omdöpt till Bryggerikajen efter Norrbottens Bryggeri. Det var en bit på väg men inte tillräckligt.

1874 fick staden en hamndirektion. Redan fanns en hamnmästare. Nu tog man tag i problemet. 1876 uppfördes på norra sidan Packhuskajen i anslutning till nya tullbryggan. Namnet fick den av stadens första tullpackhus, som uppfördes där och fanns kvar till 1970, då det revs. Sedermera har kajen byggts om och bytt namn först till Västra långkajen och sedan Kolkajen, numera Teaterkajen.

1878 anlades östra, senare kallad Norra, långkajen nedanför nuvarande Stadshotellet.
Mellan de båda kajerna blev det ett "katthav", som kom att användas som en liten småbatshamn.


Norra hamnen under 1900-talet med den lilla småbåtshamnen, det s.k. katthavet.

Mellan Bryggerikajen och Kolkajen byggdes senare en kaj av Luleå Kol- och Materialaffär, samma företag som på 1920- och 30-talet uppförde de fem magasin, vars silhuett är återskapad i bl.a. Teatern. Vid Pontusudden byggdes kajer 1896 och 1901, om- och tillbyggda i flera omgångar.
Pontuskajen har använts till mycket. Där fanns bl.a. Luleås första oljehamn med cisterner.

De försvann 1953 då staden hade fatt en ny oljehamn ute vid Uddebo. Pontuskajen för svann på 1960-talet, när vägbanken drogs över viken från Smedjegatan mot Mjölkudden.

Norra Hamnen var stadens första och länge den helt dominerande. Trafik gick också längre in, till sågverk, järnverk och trämassefabrik på Karlsvikhalvön.

1885 beslöt hamndirektionen att anlägga en barlastkaj även i Södra hamnen. Man fyllde ut Sandviken och skapade det salutorg, där saluhallen stod färdig 1901. Innanför kajerna och vågbrytaren fick man ett "katthav", som blev Fiskarhamnen, där skärgårdens fiskare landade fångster som såldes direkt på kajen eller i saluhallen. Där fanns också en klappbrygga, vilken liksom andra klappbryggor runt staden användes ända in på 40- och 50-talet. Mötesplatser för traktens kvinnor som i muntert samsprak borstade sina mattor med grönsåpa.


Fiskarhamnen nedanför Salutorget i Södra Hamn omkring 1910.

Ett nytt skede för Södra hamnen började med järnvägen. 1888 kom det första malmtåget till Luleå och malmexporten från Svartön kom i gång. Snart kom frågan om man inte borde bygga ett hamnspår. Handelsmännen som hade sina magasin vid Norra hamnen ville dra spåret dit. Efter långa diskussioner tog stadens fäder ett framsynt beslut, spåret skulle dras till Södra hamnen. Nu byggdes Södra långkajen och Hamn piren, bada med järnvägsspår. Spåret dit lades på en bank. Innanför den hamnade bl.a. viken "Åmansgrubban". 1904 kunde alltsammans invigas.

Södra hamnen har byggts ut och förbättrats i flera omgångar Under åren 1942-45 byggdes en djupkaj av järnspånt och betong. På 60-talet fyllde man ut ytterligare ochförlängde Djupkajen fram till piren, som alltså inte är någon pir längre.


Ettans" småbåtshamn på 30-talet. I dag den igenfyllda hamnplanen mellan "Tutti-Fruttihusen" och Södrahamn-magasinet."

Efter 300 ar hade Norra hamnen spelat ut sin roll. Den övertogs av Södra hamnen, vars era inte blev lång. Fiskarhamnen försvann på 50-talet, och Södra långkajen när Södra Hamnleden med sin gång. och cykelbana drogs fram. Hamnpirens ena sida ochen del av Djupkajen finns kvar, men en stor del av hamnplanen, som under ett par decennier fylldes av svarta, dammande koksupplag, är nu alltså bebyggd med "Tutti Frutti-husen".

Liksom manga andra kuststäder har Luleå sett sin hamn flytta allt längre ut mot inloppet. I dag sträcker den sig fran cementsilon till den nya malmhamnen pa "Stålverk 80 tomten".

Text & bild är häntad från boken "Vandra i Luleås Historia".

Din e-postadress:

Vad tycker du om artikeln?

-Mycket bra
-Bra
-Inte  bra

-För lång
-Lämplig
-För kort

-Följ upp


 

 

 
 
  HITTA SNABBT:
         

Välkommen till Bottenviken.se
Vi hjälper dig med att hitta besöksmål, boende och aktiviteter i Bottenvikens skärgårdar. Sidan startades i februari 2000. Under Bottenviken.se hittar du tusentals sidor med information, artiklar och videoreportage från hela Bottenviken.

BOTTENVIKEN I SOCIALA MEDIER:

Bottenviken på Facebook
Bottenviken på YouTube

  NYHETSBREV

Vill ni veta vad som händer i skärgården?
Anmäl er till vårt nyhetsbrev nedan.

KONTAKT:
Alf-Arne Harjo
info@bottenviken.se
Telefon 070 52 195 92

 
HEM RESMÅL: KARTA BOENDE BÅTLIV: WEBB-TV ARTIKEL ARKIV VINTER OM OSS
    Haparanda   Bottenviken       Kunskap       2000 - 2017        
    Kalix           Distans                
    Luleå           Båtklubbar                
    Piteå           Maringuiden                
    Skellefteå           Aktiviteter                
    Finland                            
    Ratan                            
    Holmön