Åskskydd för motorbåt

Genom att en motorbåt inte är så hög löper den mindre risk än en segelbåt att träffas av ett direkt blixtnedslag, men bör även den förses med åskskydd. För att blixtnedslaget skall träffa åskledaren bör den placeras högt, förslagsvis i form av en jordad metallmast. Masten kan anses ge skydd inom en vinkel av 60° (mätt från en lodlinje genom masttoppen), och mastens erforderliga höjd kan härigenom lätt bestämmas. En 10 meter lång båt skulle kunna skyddas av en minst ca 3 m hög mast. Jordningen av masten bör ske åtminstone åt två håll. Se även jordning av mast för segelbåt. För anslutning av yttre och inre metalldetaljer samt skydd av elektronik, se anvisningen för segelbåt. Även för motorbåt kan det förenklade skyddet användas.

 

 

Åskskydd för segelbåtar

Sannolikheten för blixtnedslag i en segelbåt beror på flera faktorer och ökar med båtens masthöjd och åskvädrets intensitet. I ett normalt åskväder i Sverige är sannolikheten för att en båt med 10 meters mast direkt skall träffas av blixten av storleksordningen 1:1000.

 Denna sannolikhet påverkas inte nämnvärt av om båten är åskskyddad eller ej. Ca ett trettiotal segelbåtar träffas varje år av blixten. Vid blixtnedslag i en oskyddad segelbåt orsakar blixtströmmen på sin väg mot vattnet materiella skador, främst på grund av sin spräng- och värmeverkan. Risken för direkt eller indirekt personskada är överhängande, och större båtar bör därför förses med åskskydd.

Detta kan göras till en mycket rimlig kostnad i samband med årets rustning av båten. Förutom att båt och besättning skyddas är det väsentligt att radiopejl, kommunikationsradio och annan båtelektronik inte sätts ur funktion på grund av åska. Detaljer direkt eller indirekt anslutna till åskskyddet och som samtidigt har kontakt med vattnet, t ex logger, kommer att avleda en del av blixtströmmen till vattnet. Därför finns risk att utrustning som är i kontakt med vattnet kan tryckas in i båten och lämna ett hål i botten där vatten kan strömma in. Ha därför alltid reservplugg till hands.

Förklaringar till bilden

  1. Uppfångare
    Minimiarea: stål 16 mm2, aluminium 16 mm2. Antenn placerad i masttopp används som uppfångare.
  2. Vant och stag ansluts i sin övre del till mastledaren.
  3. Mastledare
    Band, tråd eller lina, minimiarea: stål 16 mm2, aluminium 16 mm2. Mast av metall behöver ej förses med särskild mastledare.
  4. Relingsledare
    Band, tråd eller lina minimiarea: stål 16 mm2, aluminium 16 mm2.
  5. Vant och stag ansluts i sin nedre del till relingsledaren.
  6. Mastledaren ansluts åt två håll till relingsledaren.
  7. Relingsledare och jordledare sammankopplas i för och akter samt på styrbords och babords sida.
  8. Jordledare, stålband. Minimidimensioner 1 x 10 mm.
  9. Mastledaren ansluts till minst två kölbultar om sådana finns tillgänglig.
  10. Genomgående bult för anslutning av kölen. Anslutningsledare band, tråd eller lina, minimiarea: stål 16 mm2.

 Hur man skyddar en segelbåt

  1. Om en segelbåt träffas av blixten sker inslaget med stor sannolikhet i masttoppen eller i någon av staglinorna. Är masten ej av metall måste en uppfångare av metall monteras som skjuter upp ca 20 cm ovanför toppen. En mast av metall kan användas direkt som uppfångare. En antenn som skjuter upp ovanför masten kommer att fungera som uppfångare och därför skall dess fastsättningsanordning anslutas till en sk mastledare. De dimensioner, som anges vid bilden gäller även staglinorna som kan utsättas för direktträff av blixten.
  2. Till uppfångaren ansluts en mastledare som skall leda blixtströmmen kortaste vägen till vattnet (se bild). Är masten av metall fungerar den som mastledare. Även vant och stag kommer att leda en del av blixtströmmen och skall därför anslutas både upptill och nedtill.
  3. För anslutning till vattnet (jordstagen) används metallband. Ett band fästs runt relingen "relingsledare" och här ansluts dels mastledaren åt båda sidorna, dels alla vant och stag. Till relingsledaren ansluts två band i för och akter som leds under båten på var sin sida om kölen. Skrov av metall kan tjäna som jordtag. Detta gäller även om ytan är målad.
    Mastledaren ansluts även till en kölbult (se bild). En metallköl bör dock inte ensam användas som jordtag. Den bör anslutas till de pålagda banden med hjälp av försänkta bultar som skruvas tvärs genom kölen.
  4. Fasta metalldetaljer som är längre än en och en halv meter skall anslutas till åskskyddet. Utvändigt bör signalmaster och mantåg anslutas. Invändigt bör motor, vatten-, drivmedels- och gasoltankar mm anslutas via ett gnistgap. Gnistgapet förhindrar korrosionsangrepp. Metallföremål som sticker ut genom kabintak, däck eller sidor skall anslutas till närmaste åskledare. Detta innebär i regel anslutning till kölen via närmaste kölbult.
    Observera att bränsleledningen skall överkopplas med en ledare med minst 16 mm2 tväryta, så att bränsletank av metall och motor blir effektivt hopkopplade.
    Om elektrisk installation finns ombord skall nollan (batteriets minuspol) anslutas till åskskyddet via ett gnistgap.
  5. Radiosändare och mottagare eller annan båtelektronik kan skyddas genom speciella överspänningsskydd, genom skärmning och genom isolation. Detta skall dock ske i samråd med specialist.
    Ett visst skydd får man dock genom att all nätansluten elektronik urkopplas från båtens elektriska nät under åskväder.
    Samtliga antenner bör dessutom urkopplas och om möjligt jordas, något som också gäller andra ledningar anslutna till känsliga apparater.
  6. Fäst alla delar av åskskyddet så väl, att de inte kan lossas utan verktyg.
  7. Om metaller av olika slag förbinds inbördes uppstår korrosion. Därför skall åskledare helst vara av galvaniserat järn. Elhandeln har åskledarmateriel, men även annan materiel kan användas, se val av material.
    Varje år skall åskledarinstallationen kontrolleras med avseende på anslutningsställen och ledarmaterialets beskaffenhet.
  8. När åskvädret är nära skall man naturligtvis undvika att vara i kontakt med åskskyddet och metalliska delar som har kontakt med åskskyddet.
  9. Förenklat åskskydd
    Om man av olika anledningar inte kan eller vill montera ett permanent åskskydd på sin båt kan man förse den med ett förenklat åskskydd. Det ger sämre skyddsverkan men kan åtminstone ge fullgott skydd vid "svagare" blixtnedslag.
    Praktiskt utförs skyddet så att minst fyra av staglinorna vid åskväder ansluts till vattnet med hjälp av oisolerade släplinor av metall (i regel stål) med minst 16 mm2 area ( = minst 4,5 mm diameter för tråd). Linorna skall vara så långa att minst två meter av varje ledning befinner sig i vattnet. Viktigast är också att en god metallkontakt finns mellan motor och bränsletank enl punkt 4 ovan. När åskvädret är närmare än tre kilometer, alltså när tiden mellan blixt och knall understiger 10 sekunder, bör man dessutom försöka hålla sig ifrån metalldelar på och i båten. Ett exempel på förenklat åskskydd för segelbåt visas nedan.

Förklaringar till bilden

  1. Uppfångare
    Minimiarea: stål 16 mm2, aluminium 16 mm2. Masttopp av metall behöver ej särskild uppfångare.
  2. Antenn placerad i masttopp används som uppfångare. Vant och stag anslutes i sin övre del till uppfångaren.
  3. Mastledare
    Band, tråd eller lina. Minimiarea: stål 16 mm2, aluminium 16 mm2.
  4. Vant och stag anslutes i sin nedre del till vattnet med speciella jordledare, tex startkablar för bil. Vid blixtinslag punkteras isolationen och blixtströmmen avleds till vattnet.
  5. Skydd mot mekanisk nötning.
  6. Extra anslutning från mast av metall eller mast med annan längsgående metallförbindelse.
  7. Lämpligt anslutningsdon (tex batteriklämma av kraftig typ).
  8. Jordledare. Tråd eller lina. Minimiarea: koppar 10 mm2 stål 16 mm2,
    aluminium 16 mm2. Minst 2 m av jordledarna bör befinna sig i vattnet.

Källa: Uppsala Universitet

Din e-postadress:

Vad tycker du om artikeln?

-Mycket bra
-Bra
-Inte  bra

-För lång
-Lämplig
-För kort

-Följ upp


 

 
 
  HITTA SNABBT:
         

Välkommen till Bottenviken.se
Vi hjälper dig med att hitta besöksmål, boende och aktiviteter i Bottenvikens skärgårdar. Sidan startades i februari 2000. Under Bottenviken.se hittar du tusentals sidor med information, artiklar och videoreportage från hela Bottenviken.

BOTTENVIKEN I SOCIALA MEDIER:

Bottenviken på Facebook
Bottenviken på YouTube

  NYHETSBREV

Vill ni veta vad som händer i skärgården?
Anmäl er till vårt nyhetsbrev nedan.

KONTAKT:
Alf-Arne Harjo
info@bottenviken.se
Telefon 070 52 195 92

 
HEM RESMÅL: KARTA BOENDE BÅTLIV: WEBB-TV ARTIKEL ARKIV VINTER OM OSS
    Haparanda   Bottenviken       Kunskap       2000 - 2017        
    Kalix           Distans                
    Luleå           Båtklubbar                
    Piteå           Maringuiden                
    Skellefteå           Aktiviteter                
    Finland                            
    Ratan                            
    Holmön