Seglarminnen

Det stundade till distanskappsegling Sandön runt en söndag i augusti manad, årtalet har försvunnit ur mitt minne. Det var i alla fall före 1920 och under sprisegelbåtarnas glansperiod. Någon dag före startdagen upptäckte jag att spristången till storseglet hade en ordentlig rötskada och då blev det bråttom. Tiden var för kort för att skaffa fram ett nytt ämne till spristång, varför jag i min nöd kapade bort den murkna delen av stången och skarvade den med en frisk bit, efter vad jag ansåg fullt tillförlitligt. Jag drog skruvar genom skarven och slog dessutom mässingband över skarvändarna. Stången var därmed lika bra som en ny. Ansåg jag.

Lördagen före starten blåste en god nordost och den vinden stod kvar också på söndagen. Vi räknade till 7-8 sekundmeter på morgonen.

Starten gick vid 10-tiden från södra kajen och seglingsnämndens beslut var att banan skulle seglas motsols. Det blev en rivande slör över Gråskälfjärden ut till Tjufholmsundet och vidare efter Sandölandet och ned till Lilla Skorfgrund. Denna första distans med nordost passade "Trio" utmärkt. "Trio" var en mycket god seglare när det gällde slör och halvvind men något sämre i bidevind. Genom den fördelaktiga vinden hade vi ett gott försprång när vi rundade Lilla Skorfgrund men se'n blev det bidevind. Sjön var rätt grov eftersom nordosten stått på ett dygn.

"Trio" hade alltså god position när kryssen började, men säg mig den fröjd som varar. Efter en stunds segling sprang den nyreparerade spristången av mitt i skarven. Det missödet hade jag inte räknat med men handfallen fick man ju inte stå för det. Vi firade ned storseglet och vände genom vinden för att bärga den havererade spristången, vände igen och fortsatte ned mot Dunkön för förseglet.

Som gast hade jag tullaren E. H., som den tiden tillhörde kustbevakningen. Han kunde verkligen segla sprisegelbåtar. Kustbevakningen hade inte något annat flytetyg än en spriseglare på den tiden.

Med H:s hjälp skarvade jag på nytt spristången, denna gång med båtshaken, som vi benslade fast med tågvirke. Sedan var storseglet snart hissat igen och kryssen började på nytt.

Medan vi reparerade hade vi kommit mycket ur kursen, ned mot grundet Lurifax. Alla tävlande båtar i A och B hade passerat oss och låg redan under Sandöbådan upp mot Vitfågelskär.

Under den hårda kryssen upp mot Malmströmsgrundet började vi få känning med flottiljen igen och så snart vi fick bättre infall och kunde lätta på skoten började vi passera de framförvarande. Samma sak på Sandöfjärden. Målet var förlagt på Gråskälören och "Trio" passerade som andra båt, slagen av "Bidevind" (!).

Ingen märkvärdig segling tycker ni kanske? Nåja, strapatser var det och roligt hade vi. Och för övrigt var det här mitt enda haveri under den tid jag deltog som aktiv kappseglare.

Från Boken LSS Jubileumsskrift 1884 - 1959.

Din e-postadress:

Vad tycker du om artikeln?

-Mycket bra
-Bra
-Inte  bra

-För lång
-Lämplig
-För kort

-Följ upp


 

 

 
 
  HITTA SNABBT:
         

Välkommen till Bottenviken.se
Vi hjälper dig med att hitta besöksmål, boende och aktiviteter i Bottenvikens skärgårdar. Sidan startades i februari 2000. Under Bottenviken.se hittar du tusentals sidor med information, artiklar och videoreportage från hela Bottenviken.

BOTTENVIKEN I SOCIALA MEDIER:

Bottenviken på Facebook
Bottenviken på YouTube

  NYHETSBREV

Vill ni veta vad som händer i skärgården?
Anmäl er till vårt nyhetsbrev nedan.

KONTAKT:
Alf-Arne Harjo
info@bottenviken.se
Telefon 070 52 195 92

 
HEM RESMÅL: KARTA BOENDE BÅTLIV: WEBB-TV ARTIKEL ARKIV VINTER OM OSS
    Haparanda   Bottenviken       Kunskap       2000 - 2017        
    Kalix           Distans                
    Luleå           Båtklubbar                
    Piteå           Maringuiden                
    Skellefteå           Aktiviteter                
    Finland                            
    Ratan                            
    Holmön