Till Luleå!

Constantia seglade norrut till Luleå sommaren 2002. Hennes öden och äventyr skildras i denna artikel genom Hakon Malmborgs alltid spirituella penna.

Det har varit midsommar och det sägs att vi nu går mot mörkare tider. Nåja, än ska väl sommarnattens ljus räcka några dar. Särskilt om man går norröver. En sista rond genom sjömagasinet för att se om vi har glömt något verktyg eller nåt annat smått och gott som bör finnas ombord på resan. De nya överlevnadsoverallerna tas ombord. Deltagarlistan prickas av och läggs iland. MRCC har fått numren till dem som vet var den finns. Vi slussar ut och ska väl så smått börja demonstrera overaller och västar för våra elever...

Oj, västarna blev visst kvar på vinden. Allmänt gapskratt. Lite komiskt det här med all räddningsutrustning. Man får bara med sig årets nyheter. Ingrid kan köra ut västarna till Vaxholm, vilken tur vi har.

Nytt för i år är också en fin utbildningsplan, framtagen under hård brainstorming en vecka i fjällen. SjöV har läst och uttalat sin uppskattning, även om man inte kan leverera något formellt godkännande i dagsläget. Alla ombord får planen i form av lösblad, där var och en kryssar för de moment man har gått igenom. Det fungerar fint. Ett bra krav, det blir av att hålla dedär lektionerna vi jämt snackar om.

Ordningsmakten ...

Så bär det vidare och när dagvakten går på 04.00 är vi redan ett gott stycke ut på Ålands Hav. I Öregrund får vi lite hjälp med laddningen som krånglat och sen bär det av över Gävlebukten. Nu är det natt mot onsdag. Vi har precis en vecka på oss till Luleå och något besök hos Gerda är inte att tänka på den här gången. Tyvärr, där är alltid lika trevligt att hälsa på.

Första natthamn blir Barsta på Höga Kusten där vi tittar in i Gävlefiskarnas kapell och tar en kvällspromenad. Här är så vackert så det gör nästan ont i ögona. Hallå alla SSF:are - segla till Norrland, det ångrar ni aldrig! Bara detta ljus, som sagt.

Så sover vi några timmar och kommer åter iväg vid femtiden. Vinden är god men vid åttatiden går larmet: Andreas måste hem och ta emot familjens förstfödde, vattnet har gått, det finns ett flyg från Ö-vik 9.20. Full fart mot Köpmanholmen där en taxi väntar. Andreas är hemma först 16.40. Felix självanländer 16.50! GRATTIS!!!

Vidare över Bottenhavet i god vind. Sheriffen dyker plötsligt upp. Vi vill göra en bemanningskontroll. Jaha. Varsågod och titta i våra pärmar. Oj, har mitt läkarintyg gått ut. Men styrmans är ju på fyra år, gäller mitt bara i två? Jaha. Vi får i nåder veta att det inte ska bli nån rapport. Vi stönar och säger att om polisen ertappar en bilist som kör 72 på en 70väg så behöver han väl inte högtidligen förkunna att det inte ska bli nån rapport. Leendena är något ansträngda när vi skiljs åt. Vi ska faxa ett nytt intyg från Luleå.

Tre tromber drar förbi en kabellängd i lä. Fan, det är något konstigt med sheriffen i år. Vi kommer till Holmsund en kväll för att handla och sitta på Himmelska Fridens Torg. Våra ungdomar spelar lite KUBB på hamnens asfaltplan. Genast dyker det upp en Securitasvakt och meddelar att man inte får vistas på denna totalt öde plats. Nu blir vi verkligen riktigt arga och säger åt vakten på skarpen att dom ska låta bli att trakassera vanliga människor en lördagkväll. Vad tar det åt dom?

Norrbyskär och nytt rundhult

Men innan Holmsund har vi en hamn som vi sent ska glömma - Norrbyskär. Här låg 18951953 ett stort sågverk, anlagt av MoDo-grundaren Frans Kempe, född 1842. Ett mönstersamhälle, med elektricitet, social välfärd, egen fotbollsplan. Arbetarna gick samman redan efter ett par år och ville bilda fackförening. Stackars gamle Kempe, han som hade ordnat allt så bra för alla med ett rum och kök till varje arbetarfamilj. Han gillade inte tanken alls.

Nu är inte mycket kvar av anläggningarna, men man anar överallt vad som funnits och när man kommer in på museet och får se den stora modellen av hur det såg ut 1928 när det var som störst, då får man nästan svindel. Man kan gå och titta på den modellen i flera timmar. Vilken otrolig anläggning! En helt samhälle mitt ute i skärgården, järnvägar, linbanor, uppfordringsverk, skola, bibliotek, kyrka, bönehus, IOGT-gård, nä, jag säger inte mer, åk och titta själva.

Vi kan inte anlöpa Byviken på Holmön och titta på båtmuseet för det är postrodd över Norra Kvarken denna helg och knökfullt i hamnen. Vi hamnar i Bjuröklubb, en underskön hamn med fin kaj och många sjöfartsminnen. Detta var en stor vänthamn för segelfartyg och timmerflottar, med ett livligt umgängesliv på redden vissa tider. Nu är det kafe uppe vid fyren och vi tittar på VM-finalen under hesa skrän. En vindfälld gran plockas ombord lite diskret, vår fockgaffel behöver bytas ut. Det är bra med Norrland, den här rikliga tillgången på rundhult överallt.

Så kommer vi en kväll till Byske Båtklubbs lilla trevliga hamn Furuögrund och nästa kväll bliv vi övertalade att anlöpa Piteå, där man bl a håller på och bygger upp ett allmogebåtsmuseum. Mottagandet är överväldigande. Vi får en lista från stadens Paltzeria och väljer ut klassisk pitepalt till morgondagens lunch. Man får tugga ganska länge men det är mycket gott, med lingon till. Det här har fött upp fler än det har slagit ihjäl, som Arne Nilsson skulle säga. På morgonen är det stor invasion för det har stått i tidningen att vi har Öppet Skepp kl 9-10 och intresset är enormt. Kul!

Rune har bådat upp!

Sista kvällen före Luleå ankrar vi i Notviken på Junkö. Norrbottenskuriren ska komma ombord i ottan (05.50) och följa med in till stan för ett reportage. Vi är med i Radio Norrbotten varje morgon fem minuter och på kajen väntar NSD och Regional-TV. Rune har bådat upp länet, den saken är klar. På eftermiddan seglar vi ut i skärgården med företagare från Network Bothnia och det blir en rivande seglats i nio meters vind och skurar. Mycket uppskattat! Hela besöket blir en enda fest, med ett jätteintresse från Luleborna och strålande reportage i alla medier. Vi jämför sorgset med hur vi blir behandlade i storstan.

Vi skiftar besättning och gör ett sista försök att värva fler deltagare för nästa etapp som går till Arholma, nio dagar. Vinden ska bli syd för överskådlig tid. Vi blir bara 13 ombord, men det ska gå, det är duktiga ungdomar och rutinerade vuxna. Så går vi söderut för motor. Lite segling ibland, men frisk motvind med krabb sjö och motor, motor, motor. Bjuröklubb, tjocka, motor igen. Ratan. (Missa inte denna, förtjusande hamn!) Husum. Oj. Ingen som sett Husum glömmer den fabriken. Vår tids Norrbyskär, fast på höjden och som det verkar totalt automatiserad. Fruktansvärt hög och bred, välskött, monstruös. Som ett jättelikt rymdskepp mitt i en idyll av små röda stugor, bryggor och båtar. Se Husum och sedan dö.

50 mil på kryssen

Vi får fin segling neråt Höga Kusten, pratar med Ariel som kryssar innanför Ulvöarna, handlar i Härnösand, fortsätter envist mot vind och sjö. Bryter fockgaffeln (!) utanför Hudik, hyvlar till en ny på kajen i Söderhamn av granen på däck. Sover fem timmar i Vallvik och får äntligen en sträckbog till Öregrund en hel dag i sol och härlig bris, till tröst för allt motigt. Men alla är överens om att vi har haft en sagolik resa ändå. Det har varit underbart alltihop, går inte att beskriva.

Det är klart att vi kunde ha kryssat hela vägen. På ett dygn kryssar Constantia ungefär 50 mil och på nio dygn blir det ju 450. Nästa gång (om tre år) kanske vi väljer den modellen. Men då ska vi nog ha löst propellerfrågan först. Kryssa 450 mil nonstop med ett segelfartyg som har en biffig propeller i aktern, nä, det lockar inte. Och det är väl definitivt inte kulturhistoria.

Efter skutmötet i Arholma (lyckat!) kryssar vi söderut igen men nu är sjön inte krabb längre och vi får fina seglingar i Gotska Sjön med den mycket duktiga och alerta tredje besättningen (inkl. Felix' lycklige far!) innan vi gör en PR-segling för Historical Ships i Stockholms Hamn och mönstrar av gänget vid Beckholmen, trötta och glada men spränglärda i allt det nautiska.

Tacksamma för 26 intensiva sjödagar med vår kära gamla CONNE/SJOE/64UR/308 kvm och inte minst hennes trogna gamla Scania DI l. Vad den går fint!

Text: Hakon Malmborg
Fördevind, organ för Sveriges Segelfartygsförening.

Din e-postadress:

Vad tycker du om artikeln?

-Mycket bra
-Bra
-Inte  bra

-För lång
-Lämplig
-För kort

-Följ upp


 

 

 
 
  HITTA SNABBT:
         

Välkommen till Bottenviken.se
Vi hjälper dig med att hitta besöksmål, boende och aktiviteter i Bottenvikens skärgårdar. Sidan startades i februari 2000. Under Bottenviken.se hittar du tusentals sidor med information, artiklar och videoreportage från hela Bottenviken.

BOTTENVIKEN I SOCIALA MEDIER:

Bottenviken på Facebook
Bottenviken på YouTube

  NYHETSBREV

Vill ni veta vad som händer i skärgården?
Anmäl er till vårt nyhetsbrev nedan.

KONTAKT:
Alf-Arne Harjo
info@bottenviken.se
Telefon 070 52 195 92

 
HEM RESMÅL: KARTA BOENDE BÅTLIV: WEBB-TV ARTIKEL ARKIV VINTER OM OSS
    Haparanda   Bottenviken       Kunskap       2000 - 2017        
    Kalix           Distans                
    Luleå           Båtklubbar                
    Piteå           Maringuiden                
    Skellefteå           Aktiviteter                
    Finland                            
    Ratan                            
    Holmön