Bottenvikens kustkultur skildras

Under tre år seglar författaren och filmaren Boris Ersson runt i Bottenvikens kustbygder och skärgårdar för att dokumentera och skildra hur människorna längs de finska och svenska kusterna lever. Projektet kallas "Mare Botnicum - Kustliv i Bottenviken" och är ett treårigt EU-projekt med Föreningen Norden som huvudman.

Det insamlade materialet kommer att bevaras i samarbete med museerna runt Bottenviken. Ur materialet produceras en rad skildringar:
Ett 30-tal radioprogram, en bok och ett internetprojekt. En TV-serie i fyra delar spelas in under de två följande åren och kommer att visas i svensk och finsk TV.
Den här sommaren visas en fotoutställning på Holmöns båtmuseum med Boris Erssons bilder av skärgårdslivet. I mitten av augusti flyttas utställningen till museet i
Jakobstad, och senare i höst visas den på museet i Vasa. Därefter kommer den att visas på andra svenska och finska museer.

Som en del av projektet har en grupp på nio ungdomar nyligen seglat runt Bottenviken med den finska skutan "Raahen Fiia" från Brahestad. Seglingen kom till
för att stärka banden mellan kustkommunerna i Bottenviken.
Här följer ett utdrag ur 14-årige Mikael Erssons dagbok från seglingen med Fiia.

Dagbok på Fiia

Söndag 18 juli.
Fiia kommer.
Sent på kvällen den 18 juli kommer segelskeppet Fia från Brahestad seglande till Luleå. De har seglat i stark vind i elva timmar från Brahestad vid den finska kusten. Besättningen är trött och längtar efter att få vila ut efter den långa färden. Vi åker ner till hamnen och hälsar på dem. På kvällen är det svårt att somna.
I morgon ska jag segla med ett riktigt segelskepp!

Måndag 19 juli.
Vi mönstrar på Fiia.
Pappa och jag går upp tidigt på morgonen och åker ner till hamnen. På väg till Fiia hämtar vi min skolkompis Jens. Han och jag kommer att vara dom yngsta i besättningen. Själv är jag 14 och Jens är 15.
När vi kommer ner till Fiia möts vi av glada hälsningar från finländarna och vi blir visade hur båten ser ut. Vi går ner för en trappa som leder in till ett rum där vi ska äta.
Där finns också köket som är ganska trångt. Det finns två toaletter ombord.

Det är kraftig vind och stora vågor när vi seglar ut från Luleå. Jag tycker att det är fint. Men jag är inte säker på att Jens håller med för han mår illa och spyr över relingen. Sen lägger han sig och försöker vila. Att bli sjösjuk är inget att skämmas över, säger kaptenen. Det tar tid att vänja sig med att allting rör sigpå segelskeppet. Våra nya finska kompisar berättar att på vägen över från Finland kräktes nästan alla, för vädret var ännu hårdare då.

Efter en dags segling kommer vi fram till Kåge hamn norr om Skellefteå där vi träffar Stina och Emelie som ska följa med på seglingen. Dom är 19 år. Vi blir bjudna på fika
och bastu. På kvällen får vi bilskjuts upp till Vitberget som är Skellefteås finaste utkikspunkt, med en servering på toppen. Enligt skellefteåtjejerna är det också den mest kända hångelplatsen i kommunen. Hit upp brukar ungdomar åka bil och ätahamburgare och sitta i bilarna och hångla medan dom tittar på utsikten, eller vad dom
gör...

Tisdag 20 juli.
I skydd vid Bjuröklubb.
När vi vaknar på morgonen är det regn och dimma. Vi kör med motor ut ur viken och sätter upp seglen. Ute på havet börjar det blåsa och det blir stark sjögång. Flera av oss
blir sjösjuka. Vi kommer inte till Holmön som tänkt. Kapten Pentti styr istället in i skydd bakom den höga klippan på Bjuröklubb, som är en känd nödhamn ända sedan medeltiden.

Vi börjar lära känna besättningen bättre, särskilt Emelie, Stina och Manna som talar svenska. Vi fikar på ett café uppe vid fyren på Bjuröklubb. Det känns skönt att sova
och vi börjar må bättre efter sjögången.

Ondsdag 21 juli.
Stekta pannkakor och finska lekar.

Vi seglar vidare i fin blåst, sol och en molnfri himmel. Jag får lära mej att coila repen på Fiia. För att repen inte ska sno ihop sej måste man vrida dom när man rullar ihop
dem. Med god vind kommer vi fram till Ratan. Den kallades förr Kungens hamn.
Förr i tiden måste alla nybyggda skepp lägga till för att beskattas. Vi tittar på ett litet hus som man använde för att mäta landhöjningen. Fast egentligen trodde
man att vattnet rann ut ur Bottenviken eftersom landet höjde sig.

En man skjutsar oss över till Båken, en av norra Sveriges äldsta fyrar. Vi klättrar upp i det höga tornet och spanar ut mot havet. Här stod säkert någon och spanade 1809 när
den ryska armén anföll Västerbotten, och flera tusen soldater dog i närheten.

Senare på dagen kommer vi till Holmön. Vi ser ett segel. Det är Holmöslupen som möter oss. Vi tittar på båtmuseet på Holmön. På kvällen steker vi pankakor över en eld på stranden och leker en finsk lek. Vi står i en stor ring på
stranden och håller varandra i händerna. Någon petar på någon annans fot. Den som har blivit petad måste peta till någon annans fot. Efter ett tag har det blivit världens
krångel och den ena efter den andra tappar balansen. Den som sist står på fötterna har vunnit. Jag vinner faktiskt den första omgången.

Torsdag 22 juli.
Bad mitt ute på havet.
Vi seglar från Holmön i sydlig riktning på den svenska sidan eftersom vinden är mest gynnsam på det viset. Fyren vid Holmögadd blinkar mitt på dagen.
Vädret är vackert och när vi seglar förbi den ståtliga Nordanvalen, en väldig fyr mitt i havet, får jag en stark lust att bada. Jag frågar kaptenen och han stannar
skeppet en stund. Vi hoppar och dyker och simmar runt båten mitt ute på havet.

Vattnet är ganska kallt, men det är en härlig känsla. När vi fortsätter genom den finska skärgården ser vi stora flockar av sälar som sticker upp huvudena över vattenytan och kikar på oss. Vi kommer till en finsk fiskehamn där det ligger stora trålare, och så fortsätter vi till en lotsplats som heter Vallgrund. Där kommer kaptenens kompis och öppnar bastun till allas glädje.

Fredag 23 juli.
Grillkorv och myggor.
Vi seglar vidare till Vasa. Vi blir mottagna av ett trevligt par som bjuder oss på korvgrillning och bastu i deras hem. Det är riktigt bra stämning i sällskapet och vänskapen är lika tjock som den gröna ärtsoppan på Fiia. Myggen äter upp oss med god aptit då vi sover. Jag har 31 myggbett på armarna när jag vaknar på morgonen.

Lördag 24 juli.
Vikingaskepp hindrar hemresan.
Egentligen skulle vi ha tagit färjan hem till Sverige i morse. Men vi stannar en dag för vi blev erbjudna att segla med vikingaskeppet Hemlösa Rus. Molnen ligger täta och regnet öser ner över oss då vi försöker kryssa oss fram ute i havet utanför Vasa. Det är en mäktig känsla att fantisera hur det kan ha varit när vikingarna kom seglande här för tusen år sen. RTus är en kopia på ett vikingaskepp som seglade i österled.

På kvällen äter vi avskedsmiddag på resturang och då säger en av sjömännen:
- Nu när ni har provat ett vikingaskepp måste ni få prova en skuta från 1600-talet också! Så seglar vi runt bland öarna med en gammal postjakt som är en kopia på en 1600-tals båt. Vädret är lika fint hela tiden: regnskurar med ösregn mellan. Mitt i natten kommer vi tillbaka till hamnen och går och lägger oss i Fiia och får lite sömn.

Söndag 25 juli.
Dags att ta farväl.
När vi vaknar kan jag konstatera att myggbeten på mina armar nu övergår 70. Vi skyndar oss att äta gröt med kräm och karelska piroger fyllda med risgrynsgröt. Vi får skjuts till färjan och går ombord. Vi åker över till Sverige med den jättestora färjan. Pappa somnar på en soffa och har lagt sin mobiltelefon på ett bord intill huvudet. Jens och jag tänker gå runt på färjan, och jag tar jag hand om pappas telefon.

När pappa vaknar berättar en rysk tant och en familj från Jämtland att dom har sett två ungdomar som stal hans telefon! Dom har nästan tänkt anmäla Jens och mig till kaptenen på färjan för stöld. Men när dom berättar hur "tjuvarna" såg ut börjar pappa skratta och sen tackar han mej för att jag tog hand om telefonen.
Resan hem med färja och buss är inte alls lika spännande som seglingen med Raahen Fiia. Hoppas att våra finska kompisar menade allvar när dom inbjöd oss att segla med Fiia även nästa sommar!

Text: Mikael Ersson, 14 år och nästan sjöman.
Foto: Boris Ersson.

Din e-postadress:

Vad tycker du om artikeln?

-Mycket bra
-Bra
-Inte  bra

-För lång
-Lämplig
-För kort

-Följ upp


 

 

 
 
  HITTA SNABBT:
         

Välkommen till Bottenviken.se
Vi hjälper dig med att hitta besöksmål, boende och aktiviteter i Bottenvikens skärgårdar. Sidan startades i februari 2000. Under Bottenviken.se hittar du tusentals sidor med information, artiklar och videoreportage från hela Bottenviken.

BOTTENVIKEN I SOCIALA MEDIER:

Bottenviken på Facebook
Bottenviken på YouTube

  NYHETSBREV

Vill ni veta vad som händer i skärgården?
Anmäl er till vårt nyhetsbrev nedan.

KONTAKT:
Alf-Arne Harjo
info@bottenviken.se
Telefon 070 52 195 92

 
HEM RESMÅL: KARTA BOENDE BÅTLIV: WEBB-TV ARTIKEL ARKIV VINTER OM OSS
    Haparanda   Bottenviken       Kunskap       2000 - 2017        
    Kalix           Distans                
    Luleå           Båtklubbar                
    Piteå           Maringuiden                
    Skellefteå           Aktiviteter                
    Finland                            
    Ratan                            
    Holmön