I vår tredje artikel "Navigera med PC ombord" ser vi på navigationsprogram för PC. Claes Törnsten deler med sig av sina erfaringar med navigations- programmet Transas Navigator.

Följ på vår serie:
Navigera med PC ombord

Det är en underbar sommardag. Solen skiner, det är sommar i luften och vinden är perfekt. Vi har precis lagt ut från Båtskärsnäs med vår nyinköpta segelbåt och färden går hem till Luleå. Vi skall gå den inre farleden för att få se så mycket av Kalix skärgård som möjligt. Men det är grunt och vi är på okända farvatten. Men ombord har vi vår trygghet, en bärbar PC med navigationsprogrammet Transas Navigator och vektoriserade sjökort över området.

[Läs mer här]

Följ på vår serie:
Vi bygger en navigationsdator

PC ombord är under stark utveckling. Efter flera år med bärbar PC och navigationsprogram har utvecklingen nu skapat förutsättningar för permanenta lösningar i båt. Argumenten har länge varit att datorerna inte klarar den tuffa miljön ombord med stötar och fukt samt att dom drar för mycket ström, men den tiden är nu förbi. Industrin har länge byggt tåliga datorer som står i tuffa utemiljöer och nu är de på full fart in i våra båtar.

[Läs mer här]


Läs också:

Sjökortets tillförlitlighet
Sjökortet är ett hjälpmedel vid navigeringen men inte något exakt precisionsinstrument. Dess redovisning av verkligheten kan i många avseenden vara felaktig.

www.sjofartsverket.se

Sjökortsdatabas
Sjökortsdatabasen är en del av de sjögeografiska data som Sjöfartsverket förvaltar. De två viktigaste produkterna som genereras från sjökortsdatabasen är elektroniska sjökort för användning i navigationssystem och tryckta sjökort. Dessutom levereras data till andra GIS-användare.

www.sjofartsverket.se

Titta på en film (31 mb) från Sjöfartsverket om elektroniska sjökort. Du kan klicka på länken för att se filmen i webbläsaren, eller högerklicka och välj "Spara mål som..." för att ladda ned filmen till din hårddisk.

Filmen hittar du här-»

Bästa sjökortet?
Sjöfartsverkets ENC S57-kort är de bästa digitala sjökorten. Det fi nns det papper på.

www.vibatagare.se

Gamla grund i nya sjökort
De ledande tillverkarna av elektroniska sjökort, BlueChart, C-Map och Navionics nöjer sig med ett ålderstiget underlag, trots att det bästa är till salu.

www.batnytt.se

 

 

Följ på vår serie: Navigera med PC ombord
Bättre sjökort i PC-baserade system


Claes Törnsten med sitt PC baserade navigationssystem.

En PC som kartplotter är mer flexibel än en sjökortsplotter både när det gäller användning och utbyggnadsmöjligheter. Om du väljer navigationssystem för PC får du också en betydligt bättre navigator med digitala sjökort än om du väljer en traditionell plotter. Man kan säga att det är skillnad på digitala sjökort och digitala sjökort. De flesta navigationssystem för PC använder idag sjökort som innehåller färska data från Sjöfartsverkets sjökortsdatabas med den allra senaste sjökortsinformation och kartografin som går att få tag på. 

Fram till för några år sedan förmedlades geografiska data analogt, dvs. på papper. Nu digitaliseras alla geografiska data och med digitaliseringen förbättras också navigationsprogrammen till att hantera sjökortsdata i datorerna. Med en dator ges möjlighet att öka informationsmängden av sjökortsdata. Man har inga begränsningar i lagringskapacitet som plottrar har på grund av deras små lagringskort.  Antalet användningsområden ökar också. Datorerna kan ta emot och fungera som TV, radio, video, övervakning, internet, väderdata, instrumentdata, motordata osv. 

Datorerna ger också enklare och säkrare hantering av sjökortsdata. De första navigationsprogrammen som kom till våra datorer hade gamla papperssjökort som var inscannade (rasterkort).  De var egentligen digitala foton av gamla analoga sjökort. I dag är det vektorkort som gäller med färska data från en uppdaterad sjökartdatabas.

Sjöfartsverket har i många år digitaliserat och byggt upp en databas med sjögeografiska data. Två viktiga produkter som genereras från sjökortsdatabasen är elektroniska sjökort för användning i navigationssystem och till nya tryckta sjökort. Hantering av data från sjökortsdatabasen baseras på en internationell standard som IHO (International Hydrographic Organization) har tagit fram för elektronisk sjökortsinformation. Standarden, som benämns S57, antogs officiellt av världens sjökarteinstitutioner 1992 och används vid överföring av elektronisk sjökortsinformation.

Data i sjökortsdatabasen kommer främst från digitalisering av de analoga sjökorten men mycket arbete satsas nu på att skapa så kallade säkra sjövägar, vilket innebär att informationen i de viktigaste svenska farlederna förbättras genom en helt elektronisk produktionslinje. Detta ger möjlighet att presentera andra djupkurvor än de som idag finns i sjökorten. I dag är det först och främst farleder och vissa hamnar som är uppdaterade från andra källor än papperssjökort. Idag får Sjöfartsverket sina data bland annat från egna mätningsfartyg och även lantmäteriet. Insamlingen matas direkt in i databasen.

De flesta navigationssystem för PC har idag sjökort med data som följer S57 standarden och som gör det möjligt för användaren att uppdatera sina kartor  regelbundet via internet. Systemet går oftast under benämningen S57/63 (S57 står för den standard som korten sparas i och S63 är den krypteringsmetod som används). När man köper ett navigationsprogramm idag, får man ofta med en kartkatalog på CD. Katalogen kan också hämtas ner via nätet. Via den kan man välja vilka kort man vill ha. Man beställer en kod (till exempel via mail) och låser upp kortet med koden och kan börja använda kartan direkt. Det här är väldigt praktiskt om man är på långsegling och kommer in i ett område där man saknar kartor. Samma metod används när man vill göra uppdateringar på sina kartor. Priserna för uppdateringar från till exempel Transas ligger på runt 10% av priset för en ny karta.

Traditionella plotters använder de digitala sjökorten C-Map, BlueChart eller Navionics. Enligt Sjöfartsverket, köper inte de här tillverkarna sina kartunderlag från dem. För cirka 20 år sedan digitaliserade de sina sjökort för hand med digital teknik från sjöfartsverkets papperssjökort. Under tiden har många korrigeringar skett av grundflaks positioner, uddar och öar, men dessa finns inte alltid införda i de digitala sjökorten från C-Map, BlueChart eller Navionics. Därmed får du inte ta del av den senaste versionen av kartografin som ständig uppdateras.

Skillnaden mellan raster- och vektorkort/data är att med vektordata har man möjligheten att få en mer intelligent bild. Med rasterdata får man enbart en digital bild av kartan. Med vektordata har man en mängd digitala bilder som tillsammans ger all information och som kan visas på flera olika sätt i ett antal genomskinliga ”lager”. I ett lager kan man till exempel ha ritat en kustlinje, på ett annat lager finns bojar markerade, på ytterligare ett annat djupkurvor för 3 m, 6 m, osv. På sjökortet läggs alla dessa informationslager ihop. Man kan i navigationsprogrammet välja bort vilka lager man inte vill se. Skulle man t.ex. ha en 1,5 m djupgående båt kanske man inte vill ha med alla kurvor med djup större än 5 m. Det man då gör är att ta bort de lager som innehåller den för tillfället oönskade informationen och får en klarare och renare karta. Sedan är det bara att lägga tillbaka informationen igen. Det kan man inte utföra med rasterkort.

 En annan skillnad är att man med vektordata kan göra en mängd avancerade och snabba operationer Vektordata kan man kalla för en digital karta med intelligens. Ytterligare en viktig skillnad är att rasterdata ofta är mycket mer datorkrävande, filerna tar mycket större plats än vektordata.

Det finns en uppsjö av navigationsprogram och digitala sjökort på marknaden. Det är svårt att välja i mängden. Det viktigaste i valet är att programmet hanterar de vektoriserade sjökorten och har möjligheter till uppdatering. 

För yrkessjöfarten är det högre krav på system. För att yrkessjöfarten ska kunna ersätta papperssjökort med elektroniska sjökort måste hela navigationssystemet vara såkallat ECDIS godkänt. Om ett fartyg använder sig av en annan standard förblir papperssjökortet det officiella underlaget för navigeringen ombord, oberoende av vilken typ av elektroniskt sjökort som används. 

ECDIS

Det finns en mängd olika typer och modeller av digitala navigationssystem. Den mest avancerade och  dyraste typen av system är de så kallade ECDIS (ECDIS står för Electronic Chart Display and Information System). I ECDIS kombineras olika komponenter såsom typgodkända kartor, GPS-mottagare, radar, autopilot m.m. Fartygets position kan plottas direkt i sjökortsbilden på skärmen. Dessutom kan systemet, med hjälp av kända parametrar som kurs, fart och fartygets djupgående, till exempel varna när fartyget närmar sig ett grundområde. Ett system som inte enbart består av en dator och elektroniska sjökort. 

Vilket navigationprogram skall man då välja?

Det beror på vad du vill ha ut av programmet. De flesta program som finns på marknaden är ganska lika när det gäller själva navigeringen. Det som skiljer programmen är vad kan man ansluta för instrument för att få vind-, djup-, fartdata, AIS, väderprognos, kameraövervakning mm i kartan, och uppdateringsfrekvens på kartorna osv. 

Här är några populära program på marknaden:

  • Tridentnav ECS Standard (2 995:-) http://www.tridentnav.se/
  • Transas Tsunamis Navigator (1 295:-)
  • SeaClear (Gratis) http://www.sping.com/seaclear/
  • Fugawi Global Navigator (1 795) http://www.soltek.se/
  • Fugawi Marine ENC (2 695)
  • Nobeltec's Admiral (11 527:-) http://www.maritimteknik.se/
  • Visual Navigation Suite  (4 896:-)

Navigationssystem för PC i praktiken

Hur fungerar ett navigationssystem för PC i en fritidsbåt? För att ge dig ett bra svar på frågan fick jag min gode vän Claes Törnsten till att skriva om sina erfarenheter med sitt system i hans 35’ Sagitta. Varje år ligger Claes ute i flera månader på långsegling.  Antingen på väg till Stockholm, södra Finland eller i Bottenviken och Bottenhavet, på båda sidorna. Han utbildar varje år fritidsbåtägare och kustskeppare och är aktiv inom Norrbottens seglarförbund som utbildningsansvarig. Claes Törnsten använder Transas Navigator som är väl känt inom yrkessjöfarten.

Alf-Arne Harjo
info@bottenviken.se

Här kommer Claes artikel:

För- och nackdelar med plotter kontra PC baserad navigation. Mycket har skrivits, mer sagts, och ännu mer har tänkts.

I vår artikelserie ” Navigera med PC ombord” har vi redovisat kostnader, effektförbrukning och anvisningar för ett bygge av en PC med mycket intressanta egenskaper.  (se artiklar)

I denna artikel kommer vi att diskutera för och nackdelar med olika navigationssystem. Vi är medvetna om att många har starka uppfattningar om respektive system men vi hoppas att ingen skall bli förolämpad om vi tycker något annat än vad han eller hon kanske tycker. Vi skall försöka att så objektivt som möjligt redovisa våra ståndpunkter och så långt möjligt ange de fakta som vi anser backar upp våra skäl att förorda det ena eller andra.

I huvudsak finns det idag fyra olika navigationsmetoder som man kan särskilja. Givetvis jobbar den försiktige navigatören ofta med minst en eller helst fler av dessa metoder.

De metoder vi kommer att beröra nedan  är:

  1. Konventionell navigation med kompass, logg passare, gradskiva, linjal och sjökort.
  2. Fast eller handburen GPS.
  3. Plotter.
  4. PC baserat navigationsprogram.
Konventionell navigation med kompass, gradskiva, passare, logg linjal och sjökort.

Detta är den klassiska metoden som alla måste behärska och alltid ha parallellt eller som back-up om något eller några av de andra systemen fallerar. Tänk på att el ombord alls inte är en självklarhet utan många har upplevt att elen av olika anledningar slutat fungera. Då konventionell navigation baseras på helt el-oberoende komponenter som den klassiska magnetkompassen, så har Du alltid detta system fungerande, förutom om Du tappar kompassen överbord.

Fast eller handburen GPS

GPS:en är ju en underbar liten hjälp för navigatören. Du kan idag köpa en s.k. GPS-Puck på t.ex. Clas Olson för mindre än 500:- och den fungerar som positionsgivare precis lika bra som den dyraste plotter eller GPS assisterat sjökortsprogram. Dock kan pucken inte jobba självständigt utan måste kombineras med ett sjökortsprogram och PC. Pucken drivs via USB porten så fallerar strömmen eller datorn ombord så har Du inga positioner. Du kan givetvis välja den handburna GPS:en och har då en god positionsangivare som är batteridriven. Den jobbar med 12-volts el-försörjning varför Du via cigarettuttaget enkelt kan ladda upp den ombord utan större åthävor och kan dessutom räkna med några timmars funktion p.g.a. de interna batterier som finns i GPS:en, även om strömmen i båten fallerar.

Man måste dock skilja på om man med navigation avser att enbart finna sin position, eller om man inkluderar i begreppet den mycket viktiga delen som omfattar planeringen av en rutt.

Om man vill kunna planera en rutt faller den handburna GPS:en bort, då fönstret är för litet. I båtar utan el-system eller öppna båtar som i huvudsak navigerar inomskärs (s.k. terrestre navigation) duger dock en handburen GPS utmärkt. Du måste dock vara medveten om att Du inte har några av de normala stödfunktionerna som kurslinjal eller zoomning i små steg,. Du har ofta krånglig administration av ”way points” som annars finns i ett välutvecklat navigationsprogram.

Använder Du Dig av en fast GPS typ Garmin 127 el. dyl. har Du fördelen av att ha en hjälpligt bra ruttplanering, styrinformation och kanske det viktigaste, Du kan medelvärdesbilda positionerna, så att Du får en stadig kurs- och positionsangivelse, bra i hårt väder. Dessutom har Du ett back-up system om datorn/plottern pajar. En fast GPS är dock som regel beroende av ström från båtens el-system.

Plotter

I begreppet plotter ingår normalt en integrerad 12 satellits GPS samt ett enklare sjökortsprogram. Plottern är 12-volts driven och vattensäkrad så den har blivit populär att ha i sittbrunn eller där den kan bli väderexponerad. Plotter finns att köpa i många olika storlekar och med olika stora skärmar. Den är dock inte särskilt strömsnål (Se vår art. två ) och har många brister både vad gäller sjökortens uppbyggnad och plottern saknar många av de stödfunktioner som den normale navigatören kan kräva.

En nyligen publicerad jämförelse av 5 plottrar i 12’’ klassen genomförd av Båtnytt konstaterar att plottrarna kostar mellan 35 000 – 55 000:-, har en massa utökade visningar på de senaste sjökorten typ satellitbilder, flygfoton, 3D och mycket annat. Men fortfarande finns inga garantier att sjökartsverkets ursprungsdata finns ograverat. Kan tyckes som en orimlig prioritering av kapaciteten i minnekorten.

Det verkar mycket svårt att få fram uppgifter om plottrarnas strömförbrukning, men på några har vi kunnat få fram dessa.
Det man ser tydligt är att plottrar under 8” drar ca 35 watt och över 8” mellan 40 och 60 watt.

De allvarligaste bristerna med plotter är att köparen inte har någon som helst kontroll över hur hårt redigerad det digitaliserade sjökortet eller grundmaterialet är. Med redigerad menar jag att plottertillverkarna i framförallt svenska kort, plockar bort massor av företeelser som t.ex. grund och djupkurvor, ortsnamn och fyrar samt en del annan viktigt information. Faktum är att plottrarnas kartor typ BlueChart, Navigo o.s.v. ursprungligen är framtagna genom att för hand digitalisera pappers-sjökort. Dessa kort var tryckta någon gång på -80 talet. Då GPS blev mer allmänt använt upptäcktes (p.g.a. GPS: ens höga positionsprecision) givetvis att pappersjökorten var helt otillräckliga både vad gäller positioneringen av föremål i korten samt placering av öar, prickar och även hamnar och kajer. Sjöfartsverket satte då igång arbetet med att automatisera inmatning av nya sjömätningsdata och precisionsmäta positionen av viktiga föremål i korten.  Detta arbete fortgår fortfarande så digitala sjökort publicerade av Sjöfartsverket uppdateras kontinuerligt. Då plottertillverkarna inte köper sitt material från Sjöfartsverket missar deras kunder helt denna föryngring av sjökortsmaterialet.

Det finns även många allvarliga brister i stödfunktionerna samt att skalstegen är så stora och informationen i de större korten blir så hårt minimerade att ruttplanering är mycket svår, för att inte säga omöjligt.  Se mer om detta i våra sjökortsexempel nedan. Plottrarnas brister har påtalats av bl.a. Jonas Ekblad i en artikel i ”På Kryss” nummer 2, 2009. Jonas är ju den som skrivit vår vanligaste kurslitteratur för förarintyg. (Navigering och sjömanskap) Den som vill ha ytterligare information kring digitala sjökort kan gå in på sjöfartsverkets hemsida http://www.sjofartsverket.se

Plottern duger dock givetvis till att ange positioner, och med de förenklade sjökort som finns att köpa till plottrarna, är de säkert tillräckliga för farledsnavigation och till havs.

PC baserat navigationsprogram

Ett PC-baserat navigationssystem måste få in en positionsuppgift, denna uppgift kan levereras av en handburen GPS, en Puck eller en fast GPS. Väljer man den här lösningen måste man även ha en PC (se vår tidigare art.) samt en navigationsprogramvara och elektroniska sjökort. På marknaden finns några olika program varav Fugawi och Tsunami är de mest kända. Fugawi var tidigare baserad på rastrerade sjökort men kan numera även hantera vektoriserade kort. Vektoriserade kort är utan tvekan att föredra då man kan ”förstora” korten med bibehållen skärpa. Jag seglade tidigare med Fugawi några år, men då jag fick möjlighet att testa Tsunami insåg jag skillnaden mellan ett proffsprogram (Tsunami) och ett bra program för fritidsbruk (Fugawi).

Tsunami har alla de funktioner Du kan tänka Dig plus en hel del fler. Programmet är utvecklat för handelssjöfarten och har många funktioner som säkerställer både smidighet i hanteringen samt massor av hjälpfunktioner. Det viktigaste är dock att: Tsunami lämnar garantier att inte något av sjöfartsverkets basinformation har raderats från de kort Du köper från Transas. Hela processen att överföra grundmaterial från Sjöfartsverket eller annan nationell sjökortsmyndighet, till dina sjökort, är kontrollerad och godkänd av Det Norske Veritas. Det kan ingen annan leverantör garantera.

Vad ingår då i programmet? Ja, manualen är på ca.100 sidor (på Engelska) så här finns inte plats att ta upp alla funktioner men jag kan nämna några jag själv ofta använder.

  1. Otroligt enkelt att med hjälp av mus och dess tangenter bygga upp en rutt samt att gå in och ändra eller utöka alt. minska antalet brytpunkter i rutten. Genom mushanteringen slipper man alla ev. handhavarfel då programmet självt koordinatsätter alla waypoints.
  2. Programmet lägger ut en kurslinjal i båtens långskeppsriktning. Går Du ut från Luleå och siktar på t.ex. Tankar i Finland, (genom utzoomning) behöver Du bara styra med denna linjal. Mycket enkelt och snabbt.
  3. Du märker över huvudtaget inte kortväxlingar och Du har massor av skalor att välja mellan så att Du hela tiden kan välja maximal upplösning för ditt behov. Tsunami har sömlös zoomning. Skalan kan väljas från 1:100 i 64 steg upp till 1:200 000 000. De minsta skalorna har små steg, 1:125. 1:150 osv.
  4. Det finns massor av tilläggsinformation. Du har t.ex. uppgifter om varje hamn, varje brohöjd, varje kabelhöjd,  Du kan se strömmar och ”Tides”.  Du kan t.o.m. lägga in foton på dina favoritplatser.
  5. Under ”route data” har Du de vanliga ”gatorna” samt crosstrack men även kursen på nästa ben, vilket är jättebekvämt om Du kör på Autopilot.
  6. Du kan välja på 6 olika ljussättningar på skärm, Du har även givetvis skärmens dimmerfunktion tillgänglig. Du kan även mus eller tangentbordsstyra alla funktioner. (bra om Du har skärmen i sittbrunnen)
  7. Du kan lägga in massor av tilläggsinformation typ grund, fiskeplatser, prickar och annat typ hamninformation och leder som Du själv redigerar och utformar.
  8. Genom att korten är vektoriserade kan Du välja precis den information som Du anser Du behöver och dölja den Du inte vill ha på skärmen.
  9. Skärmen kan delas så att Du har två olika valfria (en nära och en översikt) skalor, och Du kan helt plocka bort all sidoinformation på skärmen så att Du bara ser själva sjökortet.

Förutom detta kan Tsunami givetvis lägga in positioner, fart, namn på alla fartyg i din närhet samt övrig AIS information direkt på sjökortet och har Du en Internet uppkoppling kan Du även få väderdata direkt på skärmen. Tsunami kan även kontrollera att vald rutt inte överskrider de grundvärden för minsta närhet och minsta djup som Du valt. Du kan t.o.m. be Tsunami lägga in en 3D bild av bottenformationen över antingen den position Du befinner Dig på eller vald position.

Personliga erfarenheter
Efter ett antal års användning av både Fugawi och Tsunami har jag kommit fram till följande rutiner.

Vid färd i kustnära vatten och i hemmavatten.
Jag har alltid igång både GPS och Dator. Det är bekvämt och känns tryggt. Skulle färden eller vindriktningen kräva en kryss så har jag full tillgång till aktuellt kort och kan lätt planera mina krysslag.

Vid färd i mer avlägsna vatten eller på långfärd.
Även då är givetvis alla navigationssystem igång och jag planerar alltid mina rutter dagen före eller väl innan färden startar. På så vis vet jag alla avstånd och tider för viktiga passager och angöringar redan innan jag kommer ut på vattnet. Kryssar jag i trängre vatten typ t.ex. innanför Holmön eller Öregrundgrepen, har jag redan vid planeringen lagt in begränsningslinjer i mina digitala sjökort och kryssvinklar att hålla mig inom. Så förutom själva rutten har jag omedelbar överblick av de maximala vatten jag kan segla på utan att komma in på farliga områden. Alla hamnar jag planerar angöra och alternativa hamnar som kan bli aktuella under färden läser jag in mig på. På detta sätt känns själva färden riskfri och jag kan koncentrera mig på själva seglingen. Vid all ruttplanering är det viktigt att ha en PLAN B, och PLAN C förberedd så att ev. oförutsedda händelser kan kompenseras för, utan att i en pressad situation behöva omplanera. Då är det lätt att begå misstag.

Sammanfattning

I valet finns å ena sidan en dator som totalt inkl. tilläggsutrustning inklusive de flesta tillbehör som t.ex. nödvändiga operativsystem, lagrings- och ordbehandlingsprogram samt navigationsprogram och sjökort där Du dessutom kan komplettera med digital-TV, mus, skärm, tangentbord DVD samt, Internet, mm för ca. 10 000:- och som drar omkr. 10 watt (plus skärm mellan 10-30 watt). Å andra sidan en plotter som drar ca. 40-50 watt och inte har några tilläggsfunktioner med tveksamma sjökort och som kostar 35-55 000:- utan sjökort. I det valet finns det för mig ingen osäkerhet.

Inga av de svenska plottersjökorten uppfyller IMO.s standard för korrekt återgivning av grunddata. De enda som kan se till att detta kommer att ske i en framtid är vi båtägare. En säker metod för att övertyga Dig om hur hårt dina plotterkort är redigerade, är att ta ett pappersjökort och jämföra med plotterbilderna på färdvägar eller kustområden Du ofta går i. Ser Du då stora skillnader, avstå från köp. Din säkerhet är trots allt beroende på att Du kan lita på ditt digitala sjökort.

Jämförelse mellan plotter och PC

Hur stor är skillnaderna mellan en plotter och PC? Vi tog en Raymarine C120 (ca 30,000:- utan karta) med det senaste kartprogrammet och jämförde med PC (ca 7,000: - + skärm) och med kartor från Transas.  Vi valde ut ett område i Kvarken (den militära leden mellan Grossgrunden och Norrgadden på södra delen av Holmön utanför Umeå) Här är resultaten med kommentarer:

Klick på bilderna för större bild!

PC: Transas

PLOTTER

1:20 000               
Trots att vi valt en så liten skala som 1:20 000 (i stort sett en hamnspecial) har plotterkortet stora navigatoriska nackdelar. På Transas kort syns både 3, 6 och 10-meters kurvan inlagda i olika färger. På plottern finns av någon outgrundlig anledning bara 6 meters kurvan.  Dessutom saknas många djupangivelser på de olika grundbankarna. Det är t.o.m. så att nästan alla grynnor innanför 3 m. kurvan är borttagna. Tveksamt om detta kan betraktas som ett sjökort.

PC: Transas

PLOTTER

1:60 000
Här syns tydligt vilken enorm informationsmängd som försvinner på plottern så fort man zoomar ut. Betänk att den överblickbara sträckan på denna skala är mindre än 6 m. så inser var och en som kustnavigerat bristerna. Nu försvinner plötsligt både 3 och 6 m. kurvorna och samtliga grund innanför 10-meters kurvan! Vill man bygga upp en rutt förstår var och en att man på plottern får åka in och ut i skalorna hela tiden. Ett mycket tidsödande och krångligt förfarande.

PC: Transas

PLOTTER

1: 1 000 000
Om vi går upp i skala och tittar på hela Kvarken. Detta är en normal skala vid överseglingar eller vid segling på längre distanser. Då försvinner i stort sätt all information på plottern. Det är till och med mycket svårt att hitta städer då dom överhuvudtaget inte är utmärkta på kortet. Varken fyrar eller farleder finns heller angivna.

Om detta med zoomhanteringen är ett problem för oss seglare kan jag bara fasa för att använda en plotter om jag kör en motorbåt i 20 knop.

Claes Törnsten
0920.253186@glocalnet.net

 

Din e-postadress:

Vad tycker du om artikeln?

-Mycket bra
-Bra
-Inte  bra

-För lång
-Lämplig
-För kort

-Följ upp


 

 
 
  HITTA SNABBT:
         

Välkommen till Bottenviken.se
Vi hjälper dig med att hitta besöksmål, boende och aktiviteter i Bottenvikens skärgårdar. Sidan startades i februari 2000. Under Bottenviken.se hittar du tusentals sidor med information, artiklar och videoreportage från hela Bottenviken.

BOTTENVIKEN I SOCIALA MEDIER:

Bottenviken på Facebook
Bottenviken på YouTube

  NYHETSBREV

Vill ni veta vad som händer i skärgården?
Anmäl er till vårt nyhetsbrev nedan.

KONTAKT:
Alf-Arne Harjo
info@bottenviken.se
Telefon 070 52 195 92

 
HEM RESMÅL: KARTA BOENDE BÅTLIV: WEBB-TV ARTIKEL ARKIV VINTER OM OSS
    Haparanda   Bottenviken       Kunskap       2000 - 2017        
    Kalix           Distans                
    Luleå           Båtklubbar                
    Piteå           Maringuiden                
    Skellefteå           Aktiviteter                
    Finland                            
    Ratan                            
    Holmön