Bottenviken

Bottenvikens Nationalpark firar 25 år

Bottenvikens Nationalpark som ligger på den finska sidan av gränsen firar 25 år. Parken stiftades 1991 för att bevara och skydda den ömtåliga naturen här ute i havsbandet. Den totala ytan är 157 km², varav endast 2,5 km² utgörs av land. Bottenvikens nationalpark gränsar direkt till Sverige.

Båtbyggarnas kust

En viktig del av den gamla kustkulturen i Bottenviken och Kvarken är båt- och skeppsbyggandet. Här byggs allt från allmogebåtar i trä till fritidsbåtar och fartyg i moderna material.
På den finska sidan finns några av världens främsta båtbyggare. Jan Backman i Jakobstad som bygger träbåtar lika vackra som gitarrer.

En segeltur till Kemi

Finland har haft en dramatisk historia efter 1808-1809 års krig då Sverige förlorade Finland till Ryssland.
Då vi i somras besökte Kemi under en regnperiod passade vi på att titta in på Ädelstensgalleriet.   Galleriet grundades av den finske gemmologen och guldsmeden Teuvo Ypyäs. Ypyäs samlingar och verk är samlade i en gul byggnad nere på hamnplan och ligger därför lägligt till för båtbesökare.

Båtbyggarnas kust

En viktig del av den gamla kustkulturen i Bottenviken och Kvarken är båt- och skeppsbyggnadstraditionerna. Här byggs allt från allmogebåtar i trä till fritidsbåtar och fartyg i moderna material. På den finska sidan av kusten finns några av världens främsta båtbyggare. Boris Ersson seglar längs kusten och besöker bland andra Leo Tervonen, som bygger en kopia av en gammal segelskuta i Kemi.

Överraskad av en stormby

När jag sticker ut näsan i kajutadörren nästa morgon ser jag direkt att vädret är bättre än i går. Det är solsken och en frisk kylig vind blåser över havet från nordväst. Men vinden är inte så stark som i går. Jag tar på mig tröjan och går ut på piren och spanar ut mot havet. Mörkblått vatten med vita gäss på vågorna. Jag kommer att ha vinden och vågorna med mig när jag seglar till Iin Röyttä, den gamla timmerhamnen vid kusten norr om Uleåborg.

Möten vid havet, Hailuoto

Möten vid havet får du följa med lotskutterföraren Tom Sjöblom som skal transportera en lots ut till en tanker.
I samma film möter vi den 6-åriga Veronica Egnell på Holmön i Västerbotten ett brev. Hon stoppade brevet i en flaska och kastade flaskan i havet från färjan när hon reste från Holmön till fastlandet.

En bro av järn över Bottenviken

Draken i Brahestad är omättlig. Ur den dånande masugnen hörs rytandet:
- Mer malm! Mer koks! Mer eld!
Dygnet runt kommer båtarna över havet med sin last av järnmalm från berget i Kiruna. I över 20 år har jag bott i Svartöstaden i Luleå där Luleälven rinner ut i Bottenviken. Jag har ofta undrat hur det är att leva och arbeta ombord på malmbåtarna.

Morgonvandring på Iin Röyttä

Som vanligt vaknar jag tidigt av att jag måste upp och pinka. Jag går upp i sittbrunnen och håller mig i akterstaget och blandar mitt vatten med Bottenviken. Det enda ljud som hörs är några måsar som grälar på andra sidan piren. I båtarna sover alla utmattade efter festen. En lätt morgondimma svävar över hamnen och båtarna.

De sista fångstmännen

Vid fyren på Bjuröklubb finns stenåldersfynd och en hälsning från en finsk säljägare som kom hit våren 1920. Boris Ersson hittar hans släktingar i byn Molpe på den finska sidan.
Fisket och säljakten är delar av en urgammal kustkultur. I unika bilder av Hans Östbom skildras hur ett jaktlag jagar säl på gammalt sätt i isen. En av jägarna, Evald Geust, lotsar Måsen genom skärgården timmarna före en storm.

Hyvä sauna!

Vinden viner kall och vass i ryggen när jag sitter och äter i sittbrunnen. Då kommer mannen från båten intill och säger:
- Vi ha eldat sauna. Om halvtimme är den varm. Du välkommen.
Åh, om jag hade kunnat säga nåt riktigt fint på finska! Jag drar till med: - Kiitos baljo! Hyvä sauna!

Tornet som kom för sent

- När ni kommer till Kemi måste ni besöka Selkäsarvi, hade Joni Skiftesvik sagt när vi träffades i Båtskärsnäs. Joni hade berättat att Selkäsarvi hade varit bebodd av närmare 300 fiskare när strömmingsfisket var som störst. Ön var också ett centrum för smuggling av lax, brännvin och vapen under olika perioder av den finska historien. Vid sekelskiftet gömde sig flyktingar och upprorsmän undan den ryska tsarens säkerhetspolis. Än i dag kan man se spåren efter stengrunder och hyddor på ön.

Konsten att snabbt bli känd i en hamn

Det finska sjökortet visar ett man bör hålla nära intill grannön linnanklupu och följa en inseglingsränna på 2,5 meters djup in mot hamnen i Selkäsarvi. Norr om hamnen mellan Selkäsarvi och ön Maasarvi är det grunt. Vi följer kortet och svänger sakta in mellan stenarmarna utanför båthamnen. Vid de två flytbryggorna ligger båtarna tätt intill varandra. Vi går förbi den första bryggan men upptäcker snart att även den andra är fullbelagd. En man kommer ut på den första bryggan och vinkar åt oss att vi kan lägga till längst in bakom sjöräddningens orangemålade båt som ligger ytterst på bryggan.

Bottenvikens nationalpark

Efter frukosten går vi en tur på Selkäsarvi. I båthamnen finns en stuga där man har satt upp information om ön. På kartor och affischer läser vi att Selkäsarvi ingår i en nationalpark som heter Perämeri Nationalpark, vilket betyder Bottenvikens Nationalpark.

Nyrökt sik på Selkäsarvi

Vi vandrar på träspången som leder söderut från båthamnen, genom ett vackert landskap med mycket sten, stora enbuskar och små grå och röda stugor. På ett ställe intill stigen stannar vi till och försöker läsa tiden på en gammal klocka som befolkningen använde redan på 1700-talet. Klockan är lika enkel som genialisk: På en sten har man huggit ett hål och runt hålet har man ristat in en cirkel. Sätter man en liten pinne i hålet visar skuggan hur mycket klockan är!

Hyvä sauna!

På Selkäsarvi är den vedeldade bastun öppen för alla.
När Heikki och jag går mot bastun för att ta ett bad kommer en naken kvinna och en lika naken man ut ur huset och springer ner till vattnet och simmar några tag. På vägen tillbaka upp fyller mannen två hinkar med vatten och bär dem upp till huset.

Gå till artikelarkiv-»

Gå till Webb-TV-»

Nyttiga länkar:

• Meteorologiska institutets sjöväder
• Finlands Sjöräddningssällskap
• Trafiksäkerhetsverket Trafi
• Segling och båtsport i Finland
• Ut i naturen

Nöd- och säkerhetsjour i havsområden och på Saimen

I Finland upprätthålls både maritim VHF-nödjour samt säkerhetsjour i havsområdena och på Saimen. Sjöräddningens ledningscentraler i Åbo och Helsingfors sköter jouren i havsområdena genom sina basstationer längs kusten.

Jouren sköts året runt i alla tider av dygnet på maritim VHF-kanal 70 (DSC) och kanal 16 (talkommunikation). Dessutom har Trafikverket ett säkerhetsradionät som utöver havsområdena passar nöd-, säkerhets- och anropskanaler samt egna arbetskanaler i Saimenområdet. Dessa myndighetsledda kustradionät har sina egna lagstadgade uppgifter.

SAIMEN: Saimen är Finlands störst sjö. Saimen har en vattenareal på 4 400 km², och innehåller dessutom 13 710 öar.

Ladda ner VHF-Kartan Norden för 2016-»

Svenska och finska seglare har i över hundra år beökt och tävlat med varandra på båda sidor av gränsen. Här är några gamla berättelser om svenska seglare på besök i finska farvatten.

Dramatisk insegling till Mustakari

Tankar fyr

Gamla Karleby Segelförening firade sin 75-åriga tillvaro med att i juli månad år 1947 anornda en stor segelregatta till vilken även Luleå Segelsällskap inbjudits. 6 båtar hade anmält sig till regattan; samling skedde i Bjuråklubb, varifrån eskadern i konvoj företog överresan till Finland. En av de deltagande båtarna var Scherzo I, och vi låter dess skeppare, Olof Wikström, beretta. Läs hela artikeln-»

En Östersjöfärd utan mål

Ombedd att i hast nedskriva några minnen från någon av de långseglingar i Östersjön, jag varit med om, erinrar jag mig särskilt en. Det var sommaren 1930, och färden gick företrädesvis i finska farvatten. Inte för att det nu hände så mycket just den gången, men denna långsegling har på ett särskilt sätt dröjt kvar i minnet, främst kanske beroende därpå, att den sommaren, som vi minnas, var den varmaste och vackraste på många år. Läs hela artikeln-»

Med Gerdny Stockholm Luleå via Finland

Solen sken från klar himmel, men nordan ven bister, och värmen lyste med sin frånvaro, då vi den 17 juni på morgonen gingo ombord på "Gerdny". Sedan en vecka tillbaka låg den trimmad och klar för sommarens långsegling, som var bestämd att gå över Stockholm, Reval och Helsingfors. Läs hela artikeln-»