Namnet Säivis har blivit föremål för många stavningar och tolkningar, men allt talar för samiskt ursprung. Det samiska sävva betyder "hav, stor sjö". Sedan har ordet förfinskats och delvis också anpassats till svenskan, som står för det sista s:et i namnet. Byn har ju havet tätt inpå sig, vilket självfallet gett de första invånarna fisket som förta och viktigaste näringsfång. Byn kommer med i jordeböckerna från 1500-talets slut. Invandringen kom österifrån, och språket blev finska.

Hamnen har 34 båtplatser och sjösättningsramp. I anslutning till hamnen ligger Säivis Båtklubbs klubbstuga.

Säivis är en kustby

- öster om språkgränsen, som mycket tidigt tagit emot svenskan fiskare med sina hemorter dels längs finska västkusten, dels norrländska kusten. Säivis har tack vare läget haft goda förutsättningar för sjöfart, och här växte tidigt fram konsten att bygga relativt stora segelskepp. Inne i Säivisviken etablerades ett varv på en udde som heter Passinnokka. Här byggdes skärskilt under 1700-talet åtskilliga fatyg på över 100 svåra läster eller en lastkapacitet på närmare 250 ton.

Säivis i dag är en by av villor och inära anslutning till dem finns ett relativt stort antal fritidsstugor. Inga aktiva jordbrukare finns kvar och antalet fikare är också litet. På grund av landhöjningen växte avståndet till havet obetydligt men obevekligt och nästan omärkligt från år till år, men fortfarande har Säivis kvar karaktären av kustby. Längst i söder i den sk Staffansviken finns rester kvar av skyddsanordningarna för den flottläggning som skedde där för 30-40 år sedan, och där lever känslan av hav och skärgård kvar lika intensivt varje sommar.

Källa, Säivis SK hemsida.