 |
Välkommen
till Siknäs småbåtshamn

Småbåthamnen i Siknäs
Siknäs tillhör Kalix kommun och ligger vid
Bottenvikens nordligaste ände i kommunens sydvästra
hörn.
Vid slutet av 1700-talet fanns ett skeppsvarv på
Bergön utanför Siknäs.
År 1899 öppnades en poststation med lotsförman
Johan Petter Häggberg som föreståndare.
När den ambulerande skolan kom till Siknäs
hösten 1858 antogs 48 elever (26 gossar och 22
flickor). Bönhuset som byggdes 1952 är byns
samlingslokal. Under åren 1996-97 engagerade sig
invånarna i byn i ett projekt, "lokala kretslopp
på landsbygden", där idén om
att göra en om- och tillbyggnad av Bönhuset
till ett miljö-, när- och servicehus tog form.
Ett Medborgarhus från 1940-talet är idag
ombyggt till bostadshus.
På 1600-talet fanns två kvarnar i byn.
Siknäs fick elektricitet 1920.
Vatten och avlopp fick man på 1960-talet. Vid
sjön Tjäkuträsket kan man ägna sig
åt fritidsfiske. Siknäs har en mycket storslagen
skärgård.
Det pågår ett intensivt byautvecklingsarbete
i Siknäs. År 1998 blev Siknäs utsedd
till "Årets by".

Namnet Siknäs
Namnet kommer från orden sik och näs, udde.
I byn finns numera ingen udde med namnet, men man menar
att det som givit byn dess namn är området
närmast norr om "Bäcken", den bäck
som från "Byträsket" rinner till
"Siknäsfjärden", som kartornas Törefjärden
vanligen har kallats. Enligt kartan finns ett par markerade
uddar, en norr om "Bäcken", och en söder
därom. Någon av dessa bör rimligen ha
varit den som föranlett namnet, kanske snarare
den norra. Sik fiskas fortfarande i byn, och en naturlig
plats att landa fångsten på har just varit
denna udde. Den nuvarande "Hamnen" är
ju också belägen i anslutning därtill.
Man har skilt mellan byborna på båda sidor
om "Bäcken". De boende norr om, har kallats
"inregrannar" de boende söder om, "yttregrannar".
Stavningen har varierat och 1543 skrev man "Siicknees"
i jordeboken. Vid den tiden fanns det 8 gårdar
fram till 1667, med undantag för år 1556,
då 9 redovisas. Särskilda bydelar finns inte,
men byn har varit organisatoriskt tudelad (öster
och väster om bäcken). Sålunda hade
man t ex. två bårlag som hade att svara
för grävning av grav och transport av den
döde till graven. Det var också bårlagen
som deltog i gravölet, inte byn i sin helhet. Vidare
hade man två kvarnlag som vart för sig skötte
de två skvaltkvarnarna som fanns i "Bäcken"
1871 fanns det 21 gårdar i byn.
|
 |