Arkeologstigen i Piteå

I Jävre, där en av Norrbottens äldsta befolkning tros ha bott för 3000 år sedan, finns många lämningar i form av gravar, labyrinter och offerstenar.

Arkeologstigen i Piteå

Trevlig vandringsstig i förfäders fotspår.
Här tros en av Norrbottens äldsta befolkning ha bott.

Norrbottens Museum har märkt ut en stig, som inte bara förbinder fornminnen, utan även passerar utsikts- och rastplatser. I denna trakt hittades det så kallade Jävresmycket, ett vackert bronssmycke från 400-600 e. Kr. Kopior av smycket säljs av bl a Turistbyrån i Piteå och Jävre.

Ett antal olika gravrösen i anslutning till en promenadsträcka på 7,5 km samt två rundor på vardera 2 km.

Bronsåldersgravarna på Högberget, Lillberget och Sandholmsberget är högt belägna men fortfarande med havsanknytning, om än havet ligger ca 30-40 m lägre idag än vid tiden för gravarnas uppförande. Området utgör länets, av det här slaget, största gravfältsområde. Förutom gravrösen och spår efter forntidens människor finns också tydliga spår efter ett försvunnet landskap. Rullstensfält och kalspolade klippor vittnar om havets bränningar för tusentals år sedan.

Gravarna ligger oftast i grupper om flera men förekommer också enskilt. Röset är oftast runt och högre och mer välvt än den flacka stensättningen. Stensättningar kan vara runda, skeppsformiga eller ovala och är lägre än röset. Den här typen av gravar är vanliga från bronsåldern och finns i stora delar av landet. Men gränsen norrut går ungefär vid Pite älv. Folket som begravde sina döda på det här sättet vistades i trakterna kring Jävre och Hemmingsmark norrut mot nuvarande Svensbyn. Norr om Pite älv blir gravskicket mycket ovanligt.
På Sandholmsberget finns också en så kallad Liggande höna. Den består av en stor sten som pallats upp på tre mindre stenar. Fornlämningen är ovanlig och förekommer annars bara längs Smålandskusten och på Öland.

Intill gravsättningarna har arkeologer funnit boplatsmaterial. Det så kallade Jävresmycket hittades här. Det härrör från Volga-Kama området i Ryssland och kan dateras till 500-talet e. Kr. Det tyder på att människorna i Jävre skärgård under folkvandringstid hade kontakter med människor från öster. I området finns också andra typer av fornlämningar, bland annat labyrinter. Labyrinternas betydelse är okänd, men de förekommer i Norrlands kusttrakter. Kanske anlades de för att bringa god fiskelycka. Labyrinten på Högberget har daterats till 1200-talet.

Uppe på Högberget finns det två grillplatser: en på berget nedanför röset och en vid p-platsen - det går även att köra bil dit upp.

En folder med beskrivning av vad som finns att se längs stigen med tillhörande karta finns att hämta hos turistbyråerna i Jävre eller Piteå.