Haparanda Sandskär nationalpark

Haparanda skärgårds nationalpark består av flera mindre och två större öar. Den totala ytan inklusive vattenområdet är över 60 km2. Sandskär, den största ön är nästan 5 km2 stor. Här möter man många skilda naturtyper och en rik kulturhistoria. Från Haparandahamn är det 18,2nm och från Seskarö 21,6nm till Haparanda Sandskär.

Haparanda Sandskär nationalpark
Haparanda Sandskär nationalpark

Gästhamnen i Haparanda Sandskär

Hamnplatser
ca 30 gästplatser. (inga hamnavgifter).
Förtöjning
110 meter flytbrygga.
GPS-koordinater (lat, lon):
65.565144, 23.750714

Flytbryggan på Sandskär

Hamndjup:
Under sommaren 2014 fick hamnen en ny 110 meter lång flytbrygga. Samtidigt muddrade man hamninloppet och hamnen till 2,9 meter.
Hamnservice:
På Haparanda Sandskär finns två bastur, grillplatser, vatten på två platser, fyra hyrstugor, raststuga med matplatser, öppen spis och gasolkök.

Med egen båt till Sandskär

Väder
Vattnen runt Sandskär är mycket grunda. Sjön söder om ön blir lätt krabb och besvärlig. Lyssna därför på väderleks-rapporterna så du inte överraskas av dåligt väder.

Farled
Från söder leder en farled in till den gamla fiskebyn Kumpula. Den är försedd med ensmärken på land samt två gröna och två röda farledsprickar. Följ ensmärkena mycket noga. Farleden in har ett djup av 2,9 meter vid normalvattenstånd. Var beredd på att vattendjupet kan vara lägre om isen flyttar på stenar.

Hamnen
Hamnen har en väl skyddande stenpir. Här ligger du trygg inntil en 110 meter flytbrygga. Under sommaren 2014 fick hamnen en ny flytbrygga. Samtidigt muddrade man hamninloppet och hamnen till 2,9 meter.

Nordudden
Längst ute vid nordudden, på östra sidan, nedanför dasset och vedboden kan du angöra med din båt direkt mot land eller vid den brygga som finns för lastning och lossning. Ligg inte kvar vid bryggan. Utanför finns två bojar för akterförtöjning samt en boj lite längre ut för den som vill ligga på svaj. Du använder bojarna på egen risk. Observera att de inte är gjorda för båtar större än något ton.Ligger du med båten mot land är det dock klokt att ha akterförtöjning under natten. Vid soluppgången blåser ofta en sydostlig bris under några timmar.

Hyra stuga på Sandskär i Haparanda Skärgård

På Sandskär finns tre stugor för uthyrning. Stugorna har 4 bäddplatser (2 våningssängar), filtar och kuddar. Köket är utrustad med gasolspis, tallrikar, bestick, glas, grytor, stekpanna och kaffepanna. Information om stugorna hittar du under rubriken [Boende].

Praktisk info för Haparanda skärgårds nationalpark

Haparanda Sandskär

Dass
Förutom privata dass finns två dubbeldass för allmänheten i Kumpula, Följ spången från hamnen väster om byn eller spången öster om byn. De första små dassen är privata. Lite längre bort ser du dubbeldass med skorsten (ventilation). Här är det. Längst ut på Nordudden finns också ett dass.

Sopor
Ta med dig hem vad du burit till ön. Ingen sophämtning sker från ön.

Tältning
Tältplatser finns vid byn och längst ute på nordudden. Områdena är inhägnade med grova rep. Av hänsyn till slitage på markvegetationen är tältning förbjuden på andra platser.

Brunn
Vid bastun på väg från byn mot kapellet finns en brunn med gott vatten. Det kan ha en svag missfärgning men smaken är bra.

Bastun
Det finns två bastun för allmänheten på ön. Här kan alla besökare njuta av ett skönt bastubad. Ved finns i vedföråd bredvid bastubyggnaderna. Se till att du lämnar färdigspjälkad tändved till nästa besökare. Städa efter dig. Vi är många som uppskattar tillgången till en trevlig välskött bastu. Du är välkommen att använda bastun efter behov men tänk på att det kan finnas andra som väntar på sin tur att få bada.

Vad gäller i nationalparken?
I Haparanda skärgårds nationalpark är det tillåtet att medföra kopplad hund under hela året. Fiske samt bär- och svampplockning är också tillåtet enligt gällande lagstiftning. Du får inte skada mark, block eller vegetation, jaga eller störa djurlivet på annat sätt, föra bort naturföremål eller framföra motordrivet fordon (undantag snöskoter närmsta väg till stuga inom bebyggelseområden).

Du får bara tälta och göra upp eld på anvisad plats och husdjur får inte släppas lösa. Vissa öar inom nationalparken får inte angöras eller beträdas från 1 maj till 31 juli varje år. Fullständiga föreskrifter för nationalparken finns till höger på sidan.

Sandskär – nyss uppstigen

Sandskär och andra öar i skärgården har rest sig ur havet. Landet höjer sig med nästan en centimeter per år. Jordskorpan håller på att återta  sin form efter att ha varit nedpressad av kilometerhöga ismassor under istiden. Denna landhöjning pågår ännu fast det var 10 000 år sedan isen försvann. Barndomens badvik eller båtplats kan vara uttorkad när man är vuxen!

Haparanda skärgård är ung och föränderlig. Många stora öar bär ännu namnet ”skär” som minne av att de tittade upp ur vattenytan för några hundra år sedan. Sandskär bildades som ö på 600-talet e.Kr. Den äldsta delen är en klappervall som nu ligger på sydvästra delen av ön. Den sand som vågorna tvättade ur den ursprungliga moränryggen återfinns ute på Nordudden som dyner och sandstränder. Under din vandring kommer du att kunna studera de processer som format dagens Sandskär och som ständigt ändrar ön.

Sandskärs rika flora

Av namnet kan det låta som om Sandskär bara består av sandstränder och flygsand. Men ön har en mångformighet och artrikedom som gör besökaren häpen. För den växtintresserade kan särskilt nämnas några endemiska arter vid Bottenviken,  arter som bara finns i ett begränsat geografiskt område: gultåtel, strandögontröst och bottenviksmalört.

De magra sandstränderna och dynområdena har sin speciella vegetation med saltarv, strandråg och strandvial. Andra stränder är  rikare med både finsediment och klappersten. Här bildas strandängar med betydligt större artrikedom. Närmast vattnet lever växter som tål både salt och dränkning, bl.a. havssälting, agnsäv och gultåtel. Högre upp på stranden växer madrör och norrlandsstarr. Ännu längre upp lever växter som mer sällan sätts under vatten: flädervänderot, älgört, den giftiga sprängörten och den vackra gulblommande topplösan. Bladvass är en ny art för Sandskär som nu breder ut sig alltmer. Buskar som pors, havtorn och viden trivs utanför de höga och täta gråalsnåren.
Även inne på Sandskär finns sandmarker. Hedar med enbuskar i närheten av fiskebyarna är till viss del ett resultat av tidigare bete av getter. På gamla sanddyner växer idag en grov tallurskog. I svackor i landskapet finns både gölar, starrkärr och sumpiga lövskogar. Björkdungar och aspskogar inne på ön ger ofta associationer till sydligare lundar, särskilt när liljekonvaljen på försommaren breder ut sig i vita väldoftande mattor.

På Sandskär möts havets och inlandets djur

Redan på väg till Sandskär möter man havets djurliv. På en stengrynna vältrar sig några gråsälar behagligt i solen. På ett litet blommande skär tar hundratals skrattmåsar till vingarna tillsammans med dvärgmåsar, grågäss, viggar och vadare. Ute över havet flyger tobisgrisslor, skarvar, trutar och en fiskgjuse med en sprattlande fisk i klorna. När vi landstiger på Sandskär stöter vi upp en skrattande dalriptupp med en kör av skogens fåglar som bakgrund.

Märkning av fåglar på Sandskär

Sandskär har en häpnadsväckande blandning av fåglar och djur från hav, gammelskog och fjäll. Som sträckfågellokal är den i särklass. Vårens fågelsträck längs svenska och finska kusten möts på Sandskär. Många arter kan hitta sin egen matplats, vare sig det rör sig om en lövlund, en enbuskhed eller en strandäng. Under sensommarens sydsträck är strandängarna rastplats för arkiska vadare, innan de ger sig av över öppet hav. Närheten till Finland och den ryska taigan är anledning till att flera östliga rariteter dykt upp på ön. Dvärgsparven har till och med häckat på ön vid några tillfällen. På Sandskär finns en fågelstation med verksamhet under sensommar och höst.

Däggdjur av flera arter är vanliga på Sandskär, eftersom de både kan simma hit och vandra ut på isen. Några älgar finns alltid på ön och ibland även renar. Räven är vanlig och skogsharen ännu vanligare.

En hösttur till Haparada Sandskär (2014)

Nu är hösten snart här och farledsprickarna in till Haparanda Sandskär ska tas upp. Vi åker med Staffan Svanberg, hans fru Lena och Björn Jacobsson ut till Sandskär. Vädret visar sig från sin bästa sida. Staffan startar dieselmotorn i hans grönmålade arbetsbåt Bosmina och styr ut ur hamnen med hjälp av en liten joystick.  - Det har varit en fantastisk sommar, säger Staffan. Vi har aldrig haft så mycket folk på båtturerna ut till Sandskär. Så gott som alla turer har varit fullbokade i år.  Men nu är säsongen slut och vi får vara med ut till ”Bottenvikens pärla” i Haparanda skärgård för sista gången i år.

Människans Sandskär

Sandskär var ett viktigt fiskeläge. Hit kom människor från fastlandet för att jaga säl på vårisarna eller fiska lax och strömming.

Laxfisket påbörjades efter islossningen. Vanligen auktionerades fiskerätten ut på skärgårdens öar vart sjätte år. Laxen saltades och packades i tunnor för att säljas till Stockholm. Dagens fiskeläge för laxfiske ligger på Kajava, ett litet skär öster om Sandskär. Anledningen är att man på Kajava slipper myggorna, som Sandskär ibland har lite väl många av!
Det som försåg folket i bygden med mat var strömmingsfisket, som enligt tradition började den 25 juli. I gamla tider var det liv och rörelse på Sandskär. Mängder av fiskelag sökte sig hit från närbelägna byar, längs både nuvarande svenska och finska kusten. Bortemot hälften av båtlagen kom från Hailuoto (Karlö) utanför Uleåborg. Öns namn kommer från det karelska ordet ”haili” som betyder strömming. När säsongen påbörjades hölls en stor fest. Återseendets glädje var stor och i en svacka uppe på ön dansade man barfota på den mjuka mossan till fiolmusik.
     Strömmingsskötarna lades ut på kvällen. På morgonen togs de upp och fångsten roddes hem till Sandskär. Vid dimma ringde man i kapellets klocka tills alla fiskare hittat hem. Skötarna skakades, tvättades och hängdes på tork. Strömmingen torrsaltades och packades i små tunnor som kallades för fjärdingar och märktes med ”Prima Sandskärsströmming” och årtalet.
     En hyfsad säsong skulle ett fiskelag få ihop 100 fjärdingar och en riktigt bra säsong över 200 fjärdingar. En fjärding rymmer ungefär 30 liter. För dagens fiskare verkar detta inte särskilt mycket. Tillgången på strömming är idag större på grund av utsläpp av gödande kväveföreningar från jordbruk, trafik och avloppssystem. Övergödningen har också medfört en annan typ av strömming som leker vid midsommartid istället för på sensommaren, som förr.

Livet på ön

Fisket på Sandskär var väl organiserat. En gång varje sommar hölls en hamnstämma. Då valde man en hamnfogde som styrde över det lilla fiskarsamhället.

Hamnfogden kunde utdöma böter som senare godkändes av tingsrätten i Torneå. Det var före 1809 då Sverige fick lämna ifrån sig Finland till Ryssland. Vid hamnstämman utsågs personer för olika uppdrag. Ett sådant var ”den som spadarna tjärade”. Vid nordlig vind och lågt vatten hjälptes alla åt att gräva i hamnen. Spadarna var gjorda av trä och skulle torkas och tjäras efter att de använts.
På 1700-talet rådde kyrkoplikt. Därför var man skyldig att varje söndag segla den fyra landmil långa vägen till gudstjänsten i Björkö kyrka vid Torneå. Båtarna var små och om vädret var ogynnsamt kunde en sådan kyrkresa ta flera dar. Det var inte bara en religiös anledning till kyrkobesöken. Alla nya lagar lästes upp i landets kyrkor direkt efter gudstjänsten. Det var så kungen kunde hålla ihop riket.
    Efter att folkets parti, Mössorna kommit till makten 1765 mildrades kyrkoplikten. En fiskare kunde få rätt att hålla gudstjänst i sin fiskestuga. Helst skulle dock ett kapell byggas. Malörens kapell byggdes 1769. När Sandskärs kapell byggdes vet vi inte men det är troligt att det är ungefär samtida.
    Till den årliga hamnstämman kom en riktig präst och en myndighetsperson från Torneå. Prästen ledde en gudstjänst med predikan och myndighetspersonen ledde hamnstämman. Vid denna utsåg man bland annat en fiskare som fick rätt att läsa postillan. På det viset kunde gudstjänst hållas på Sandskär varje söndag. En gudstjänst i kapellet bestod av högläsning ur postillan och psalmsång. Någon orgel fanns inte, men det berättas att ett år deltog en roddarkvinna från Hailuoto som sjöng som en hel orgel.

Ovanstående är utdrag ur en skrift som heter: ”Haparanda Skärgårds Nationalpark – Naturstig med information”, skrivet av Thomas Öberg och Staffan Svanberg och utgiven av Länsstyrelsen i Norrbotten. Det är en utförlig presentation och guide till Sandskär med många vackra och informativa fotografier samt en karta.  Den säljs till ett pris av 20 kr.

Avståndstabell i distansminut Haparanda skärgård

Skall du vidare ut i skärgården? Kanske till Hanhinkari eller Seskarö? Vill du veta hur långt det är i nm från Haparanda Sandskär?
Våra avståndstabeller visar hur långt det är mellan olika besöksmål i Haparanda skärgård. Tabellen visar inte alltid kortaste avstånd. Under mätning har vi följt leder där dom finns. Se tabellen som ett hjälpmedel för att beräkna ca avstånd när du är ute och seglar från ett besöksmål till ett annat. Avstånden är i nautisk mil (nm, även benämnd distansminut) där 1 nm är 1852 meter.