Klimatförändringar tvingar fram kväverening
Bottenhavet och Bottenviken har hittills inte bedömts som känsliga för utsläpp av kväve. Ett nytt forskningsprojekt ska nu ta reda på det effektivaste sättet att rena bort kväve ur avloppsvatten i ett klimat som är kallt stora delar av året. Både svenska miljömyndigheter och EU skickar signaler om att kraven kommer att skärpas för att minska risken för algblomning och övergödning.
Idag krävs i allmänhet ingen avskiljning av kväve vid svenska reningsverk vid Östersjökusten norr om Norrtälje. Skulle detta ändras innebär det stora kostnader.
Det nu aktuella projektet ska undersöka hur den teknik som kallas MBBR (Moving Bed Biofilm Reactor), en variant av det biologiska steget i reningsverket, bäst utformas för att ta bort kväve vid låga temperaturer. Det handlar om den mest kostnadseffektiva kvävereningen utifrån ett antal parametrar som temperatur, uppvärmning, tidsåtgång, bassängernas storlek och processens olika steg.
En pilotanläggning kommer att placeras vid Fillan avloppsreningsverk i Sundsvall och ha två separata, men parallella, linjer placerade i en sjöcontainer. Försöken kommer att pågå under ett års tid.
Projektet leds av IVL Svenska Miljöinstitutet och sker i samarbete med bland annat MittSverige Vatten och Avfall i Sundsvall (MSVA), Miljö och Vatten i Örnsköldsvik, Vakin i Umeå, Luleå kommun och Purac AB samt med expertstöd från prof. em. Hallvard Ødegaard och tekn. dr. Björn Rusten. Finansiering har också kommit från Stiftelsen Institutet för Vatten- och Luftvårdsforskning (SIVL), Baltic Sea Action Plan genom NEFCO och Svenskt Vatten Utveckling. Projektet ska vara klart i slutet av 2022 och presenteras bland annat i en SVU-rapport.